i will, i will.

solen har precis gått ner och det är mörkt ute, hon stor och sneglar fram från ett hörn av ett hus. hon ser han stå där, så vacker så fin. så underbart. hon ler och tar ett steg fram till, men bara ett litet steg. inte längre så att han inte upptäcker hon. hon burkar stå och kolla på han, ofta. hon gillar det. hon gillar han, hon gillar allt han gör. helst av allt skulle hon vilja kliva fram ytterliggare ett steg så att han kan se hon, se att hon gillar han. utan att hon behöver berätta. för hon vet redan nu att hon inte skulle finna orden för det. hon vet att hon inte skulle våga. Hon vill bara bli sedd, bara få veta om han känner likadant. och kanske få hålla om han, som hon så länge har velat.