kom änglar

ibland undrar jag om jag gjorde rätt den där dagen.
hur det skulle ha varit idag och jag inte gjort detta, om kanske allt hade blivit bra ändå.. eller kanske hade det varit ännu värre, kanske ja int hade left idag och kanske hade jag kanske varit skit glad över detta..
men jag vet int..


varför säger ens bästa, alltså allra bästa vän som man verkligen kännt ungefär hela sitt liv att man e dum i huvudet när man bara gör någonting som e bra för alla?
varför säger den personen såna saker som sårar en ganska mycket, och varför blir man hotat av den andra? hotad till döds?
jag finner inga svar till anledningen.
men jag väntar och väntar på dagen då jag får upprättelse. och jag längtar så, för den dagen är allt över!

tuff framtid.

alla gör vi misstag och ångrar oss, alla klantar vi oss eller skämmer ut oss.
that's it! lev med det, för det händer alla!
hitills har jag gjort många tabbar, och fler blir det.
men jag är medveten om varje dag att tänk för och handla sen. det var en väldigt nära person till mig som lärde mig att man alltid skulle tänka igenom sakerna innan man agerade, och det funkar alltid! men ibland kan man tänka fel, eller välja fel. men alla får en andra chans, och en tredje. så e det bara.
mitt beslut idag hänger på min framtid, precis som allting annat.
ska jag ta den eller skippa den? det är den frågan som springer runt i mitt huvud just nu..
men oavsett mitt val, så vet jag att det kommer bli bra!

Tillägnad till dig

Folk säger hela tiden, jag klarar mig inte utan dig, du är hela min värld min luft, utan dig kan jag inte andas osv. Men både du och jag vet att det där inte är sant, alla bör klara sig själva. Alla borde mogna till när man kommit till en viss ålder, alla borde inse deras misstag och deras felsteg och göra någonting åt det. Förbättra, resa sig upp och försöka igen.

Jag klarar mig utan dig, jag klarar mig helt utan våra minnen, speciellt dom som inte är så bra. Jag tror inte du förstått att jag kan stå på mina egna ben, jag kan klara mig själv. Varje gång du eller någon annan knuffar omkull mig så kliver jag upp med min stolthet i handen och visar att denna gång var det jag som vann. För jag kan klara mig själv, och jag kan ta hand om mig själv.

Jag älskar dig, är ingen lösning. Inte på någonting.
Jag behöver dig, är inte heller någon lösning.
Ibland måste man inse att vägarna går olika för varandra. Man kan inte vandra samma väg hela livet oavsett.
Du har ditt och jag har mitt.
That's it!

it's fine

Jag bara älskar dig så sjukt mycket.
Du är mitt allt <3

du krossar mig.

Jag vet inte hur jag ska säga det, hur jag ska uttrycka mig till dig. Du är så svår, allt med dig är svårt. Jag orkar inte undra, varför hur eller vad som framkallar allt detta, men jag vill ändå ha ett svar. Men svaret verkar aldrig komma, inte ur dig iaf.
Jag vill bara gå och grava ner mig i en stor fet jävla grav och ligga där ett tag!

you can't break a broken heart!

Stark är ensam, ensam är stark.
Men tyvärr jag vet inte om jag klarar mig utan dig, jag vet inte om jag klarar mig med dig heller.

vissa tror att korpar leder resande till deras mål.
andra tror att synen av en ensam korp betyder tur.. medan en flock korpar betyder otur.

STOCKHOLM!

Gud vad härligt att vara här nere och hälsa på igen, har saknat hela santans Japre och Åberg familjen!
Amandas min när jag kom instammpandes genom dörren med Otto i famnen var fantastiks, så jävla underbar! det vart skrik, gråt och skratt på samma gång och såklart många varma kramar. men tyvärr äre hemfärd som gäller imorgon, känns tungt att åka här ifrån. men kommer garanterat tillbaka igen!

the city! :)

NU väntar den stora staden Östersund på att jag ska komma in, runt 3 någongång kommer Tommy, och hämta mig så rullar vi bort mot stan, till lägenheten och älskling!
Det har varit en lång helg utan han, men om bara några timmar får jag äntligen krama om han igen! och dessutom kanske få se han nya fina Toyota som han har köpt i helgen.. konstigare kille får man leta efter :)

Every rose has its thorn.

Det första som lyser upp människan värld är hoppet, och det sista som lämnar kroppen är hoppet. Jag vet att det kan göra ont, det kan vara hårt att kliva upp. Det är svårt att acceptera döden när den når någons kropp, men det gör den för alla. Jag vet att det kan vara hårt att göra det man ska, men det måste alla. Jag vet att det kan vara hårt att behöva lägga sig när man inte kan sova, men det måste alla. Livet är en cirkel som aldrig stannar. det finns inget end på det. Man måste bara göra dom sakerna som man ska och vill. Man måste bara inse att man lever en gång, och den gången måste man göra det så underbart så att man inte behöver leva en enda dag till. Livet fick sin börjar och sitt slut. Börjar är vacker men även slutet. Imorgon kan du va död. så lev dagen som om det var din sista och ångra ingenting. för det var bara ödet!
och som sagt, Det första som lyser upp människan värld är hoppet, och det sista som lämnar kroppen är hoppet.

the light.

Vart tog ljuset vägen när jag behöver det som mest?

Varför pratar du inte med mig och släpper in mig?

Jag vill hjälpa men kan inte om jag inte får.

Du måste hjälpa för att kunna få hjälp..

I guess those old times was a little easier.

you live in my heart!

You’ll find better love
Strong as it ever was
Deep as the river runs
Warm as the morning sun
Please remember me!

Glöm aldrig att jag älskar dig nu och i en oändlighet framåt! ♥

barbed wire!

We both lie silently still in the dead of the night.
Although we both lie close together, we feel miles apart inside.
Was it something I said or something I did.
Did my words not come out right?
Though I tried not to hurt you.
But I guess that's why they say.

Every rose has its thorn.
Just like every night has its dawn.
Just like every cowboy sings his sad, sad song.
Every rose has its thorn.

I listen to our favorite song playing on the radio.
Hear the DJ say loves a game of easy come and easy go,
But I wonder does he know has he ever felt like this
And I know that you'd be here right now if I could let you know somehow

Though it's been a while now
I can still feel so much pain
Like a knife that cuts you the wound heals
but the scar, that scar will remain.

I know I could saved a love that night if I'd known what to say.
Instead of makin' love we both made our separate ways.

and now I hear you found somebody new
and that I never meant that much to you
To hear that tears me up inside
And to see you cuts me like a knife

Just nu sitter jag i lägenheten min med Jullan, och väntar på att fina Richard ska komma hit och ge oss lite sällskap.. fast tyvärr så måste vi gå ända upp till Litsvägen för att möta han, eftersom han inte vill gå där ifrån själv.. :p

Till min förvåning så var det inte så hemskt att bo här, och sen så har juh Isabella kommit nu, hon är trevligare än vad jag trodde också. så detta blir nog ganska naajs ändå :)

underbar och underbarare.

du är det jag vill ha, det jag håller fast vid mest.
en del av mig vet, att det kommer aldrig vara förevigt.
men med dig, känner jag att hoppet finns.
din röst värmer mer än vad en bastu gör.
ditt leende gör mig överlycklig.
din personlighet, ger mig styrka till all sårg.
du är den jag vill ha, det jag alltid kommer hålla fast vid.

stark är ensam.

du har ett hjärta av guld. ett hjärta av rubin, du finns, du existerar och rierar. du har alltid ställt upp, tills sista dag, men ändå fortsatt, fortsatt bry sig även fast ett nej har varit ett nej. en värld av ingenting, precis som det är. finns ingen djävul, ingen himmel, ingen jord eller vatten. hjärta och stjäl, bara förträngt.. döden finns inte, för vi har aldrig levt. ingenting existerar och ingen rierar. därför alltid stark är ensam!

kärleken till er.

Minnen är någonting som jag alltid kommer att ha kvar, iaf dom här.
En upplevelse som förändrade mitt liv, och deras. Som fick alla att tänka till en extra gång, och kanske inse att allt som vi får inte kan stanna förevigt.
Jag minns känslan av att jag sa, Amanda Jarpe du får aldirg flytta från Hammarstrand.. ALDRIG! Jag visste att hon aldrig skulle göra det med dom orden, och jag gav mig sån tröst med dom. Dagen kom och du berättade att du skulle verkligen flytta till Gotland, 80 mil från oss. Jag gav aldirg upp hoppet på att ni inte skulle flytta, aldirg. Jag trodde fortfarande att det bara var någonting som jaa, hände för att ni var arga. Men jag visste att det skulle inte bli som förr, men jag tappade aldrig hoppet.
Även fast vi stod där i ert badrum uppe och städade ut alla grejor, varje gång man gick upp så såg man hur tomt det var och alla förbannade flyttkartonger som stod intryckta i ett liten rum! Tänken slog mig aldirg att ni aldrig skulle komma tillbaka till det fina Hammarnstrand, byn som min älakde syster älskar. Jag sa det då och jag säger det fortfarande, Hammarstrand är inte lika vacker utan dig Amanda Jarpe.
Jag vet att det inte bara är jag som saknar dig, det är så många fler, och dels så saknar vi hela familjen Jarpe, och åberg! Den här tiden som du inte bott här, känns ungefär som att du/ni har varit bortresta... och jag kan fan inte släppa tanken om att ni fortfarande är det!

Dom hårda orden, dom öppna såren och hjärtat som bräst när ni lämnade Hammarstrand.
Jag säger älskade Hammarstrand, men jag vet att ni säger något helt annat. För jag vet hur jävla tufft det var. Jag vet nästan all skit ni fick utstå, och som familj eller som person klarar man tyvärr inte allting och orkar till slut inte mer. Måste hitta något nytt så man kan börja om.
Jag vet.. Det var tufft att se oliver död, jag vet.. Det var hemskt att avliva Kingen och hästarna. Men jag tror det var tuffare att lämna allt detta, som om att det aldirg hade hänt.

Jag har sovit där, sovit i mitt gamla fina knallrosa lilla rum. Jag har känt lukten. sätt stallet, sett den underbara hundgården.
Jag skulle ljuga om jag inte sa att jag saknar och tänker på allt varje dag.. och längtar tillbaka så in åt helvete.
Allt var så lätt men ändå så himla svårt. Jag var glad, glad hela tiden även fast jag hade det så tufft.. utan er, hade jag aldirg aldrig klarat mig. Ni fick mig att inse att min röst räknas, att jag måste ställa mig upp och säga jag finns också! Ni gav mig glädjen till att fortsätta och ni gav mig så mycket kärlek. Jag älskar er för det. NI har ställt upp för mig mer än någon annan någonsin har gjort.. och jag lovar, jag kommer aldirg glömma er.

Lundstams.

Söndags morgon.. '' kan man inte bara få ligga kvar i sängen idag ist för att kliva upp''. Nej det fick man juh inte, ist satt sig jag och richard och åkte till stan, påvägen pajar richards bil, och vi kommer försent.. tillslut när vi äntligen hade kommit in så vare bara att sätta sig i lastbilen och åka. och dumt nog visste jag inte om att vi skulle städa återvinnings centraler med sop och spade.. alltså under alla jävla kontejner.
Jag fattar inte hur i hela helvete man kan få in så mycket saker under en kontejn, vi hittade, bindor, mensbok, lotter, tidningar, glas, parkstol, stora brädor, grodor och maskar.. det är helt sjukt. på några timmar lyfte vi skräp för 300 kg.
Om detta var kungens ide att man skulle göra såhär, så tycker jag inte om dig mer kungen!

i'm honestly find you, baby ♥

är det för mycket om jag säger att jag gör mer än att älska dig?
är det för mycket om jag säger att jag vill vara vid din sida hela tiden?
är det för mycket om jag verkligen vill att du sa älska mig tillbaka på samma sätt som jag älskar dig?

men i vilket fall som hellst jag har hittat dig, den dagen du ber mig lämna mig så gör jag det för att jag älskar dig.

Richard Lars Mattsson, du målar hela min värld och jag älskar dig för det! <3

I hate all that you have become.

lögnen var inte den som svek, det var hatet kärleken och chocken.
chocken att se dig igen, sådär.
jag orkar inte med att säga hej, orkar inte med att se dig inte heller att prata med dig. du sa det som var sant, händelsen som hände fick båda oss att bli sårade. jaaa, det fick det men nog mest mig för jag trodde på någonting som aldirg någonsin skulle kunna bli sannning.

något extra!

Hej hit och Hej dit.
Du verkar vara något extra, något jag vill veta mer om.
jag vill veta mer om just Dig.
Hej gör mig varm, hejdå gör mig kall.
Du är det jag vill veta mer om!
:)

Samhällsekonoi :)

solen är varm, gräset är gröt, havet är skönt, målnen är vita och moa måste skita!

Daniel vill pöka, men Linda måste ut och röka!

credence

tilltro är att tro på någon eller något.
att veta att man har rätt, kunna ställa sig upp och säga du har fel. för att den personen har det och ett faktum är allt.

Linda is on the track agian! :)

He is the one.

världen ser oss inte som perfekta, men jag vet att tillsammans är vi perfekta, till och med kanske mer än perfekta. tillsammans klarar vi allt. tillsammans kan vi vandra genom eld och vatten, flyga över berg och hav. tillsammans kan vi klara alla motgånger som världen ger oss. tillsammans är vi bäst, tillsammans är vi underbara.

I miss you!

kom tillbaka och sätt dina underbara fötter på jorden igen.
jag saknar dig. vi saknar dig. alla saknar dig.
bara lämna tillbaka henne.
det är inte bra här, utan dig.
Snälla!

Mormor, vila i frid Valborg Pettersson.
30 april 2012! <3

on the school! :)

sitter i en soffa på skolan och trängs med Emma, Nils och Moa Nyberg Nilsson! ;) så mysigt, jag älskar att sitta och lyssna på deras små söta alsånger tillsammans. dom är så väldigt förjävligt vackra. vinner dom inte idol med det så blir det väl talang eller melodifestivalen! hähäähäh!

i know!

Jag väntade och jag längtade.
Jag ville men ändå ville jag inte.
Jag ville att du skulle ställa dig upp och säga, det kommer blir bra. Jag är här för dig, jag finns här dag som natt, vi fixar det här tillsammans! Ingen kommer komma i mellan oss. Det är du och jag mot världen nu. Men det hände aldrig, och kommer heller aldrig att hända. Jag ställer mig upp igen för att jag inte ännu har gett upp hoppet. För att jag vet att vi finns där, vi är där ute någonstans. och en dag ska jag visa dig att jag har rätt. För jag vet att jag har det!

jag väntar.

känlan av att ingen bryr sig längre, att ingen vill veta av dig vill ingen känna.
att veta eller att alla tror att det är ditt fel, det är du som har gjort fel. att det är du som är the bad gay och inte den andra. att alltihopa kanske är ditt fel. vill ingen heller känna. att se sig själv i spegeln och vänta på att se ett mirakel, se att lösningen kommer upp där framför dig i spegeln, som den aldrig gjort förut. du ber till gud att det ska hända, och du svär att du aldrig ska önska något mer, om bara det här blir bra så kommer det alltid vara bra. alltid!
jag väntar på ett sånt mirakel. väntar på att det ska komma. men det verkar ha skickats fel, eller kanske aldrig har skickats.

tänk på mig ibland.

jag säger jämt, nu kan det inte bli värre. ingen kan förvåna mig med något sådant igen. men varje gång blir det värre, och varje gång blir jag mer och mer förvånad. jag säger nog antagligen så till mig själv bara för att håller hoppet uppe. för att inte tappa allt, och inte ge upp. det gör ont att höra att man gjort fel, att man inte räcker till, att man inte är bra som man är, att den man gillar inte gillar en tillbaka. men det som gör ondast är att få veta sanningen av en lögn som en gång gjort en glad. som har spridit glädje i ens tillvaro. jag tror på folk, för att jag ser det som det enda rätt, men varje gång jag gör det blir jag sviken. så varför förstätta göra det? folk dom lovar, lovar och svär. men ljuger ändå. så vad är meningen? jag frågar men får aldrig något svar. det tycks aldrig vilja bli bra. varför inte? jag är less på att somna gråtandes, jag är less på att få berätta varför jag inte orkar om och om igen. jag vill ha ett slut nu, eller iaf snart.
jag vill bara att allt ska vara bra nu!

that's the truth!

Nej, det är inte okej.
Nej, jag mår inte bra.
och Nej, det kommer nog inte bli bättre än såhär.
Jag har alltid trott att allt blir bra med tiden, att såren läker med åren. Men jag börjar tvivla lite på det dock. Jag vet inte, det kanske är så att det inte är så. Att det kanske bara e så att det är ett påhitt, jag vet inte. Jag vågar heller inte gissa. Jag vill egentligen bara veta. Veta vad sanningen är. Som sagt...
En lycklig lögn sårar mer, än en hemsk sanning!
Jag klarar att ta sanningen och allt det andra, bara dela med er av den. Snälla, är det för mycket begärt?

♥

nu är lovet slut och så helgen med. imorogon är det skola, och jag längtar verkligen inte. det känns inte riktigt som om jag har haft ett sånt där riktigt lov, egentligen så har jag inte haft en enda sovmorgon och det är inte bra det ;)

:)

nu är det såhär att jag sitter i min soffa på mitt rum med självaste alexander berglund och idag så ska vi måla om min källare :) <3

i hate it.

Det sägs att livet är vad du gör det till. men jag har inte gjort det såhär, iaf så vill jag inte ha det såhär. jag vill inte känna mig dum och lättlurad, illamående och spyfärdig. ska det verkligen vara såhär? när kommer vädningen? när vänder allt och blir bra igen.. jag tordde ärligt inte att det kunde bli värre men vafan klart det kunde. det kan väl alltid bli värre än vad det redan är. men snart måste jag ha nått gränsen. jag är så ledsen att jag är arg. så arg att jag inte har många stunder kvar som jag ler på. det gör ont att veta att folk kan ljuga en rakt upp i ansiktet... utan att ens bry sig. det gör ont att se någon man älskar gå sin väg och aldrig mer kommer tillbaka eller iaf va borta för stunden. det är hemskt att se någon annan gå och gräva ner sig. men hellst av allt skulle jag vilja gör det själv!

bara försvinn, snälla?

less på att se ditt namn dyka upp hela tiden. less på att höra din röst, less på att se ditt namn på dataskärmen, less på att se att du ringer och smsar, less på att höra andra prata om dig. kan du inte bara försvinna ut ur min åsyn? det kan nog vara så att du kommer alltid vara ett strakt gott minne, allt det där bra kommer alltid finnas kvar. men dels allt det där dåliga som fortfarande äter upp min inifrån. livet är bara ett spel som man ska vinna. man tävlar mot sig själv, och det är tyvärr inte alltid så lätt att vinna över sig själv. tyvärr så e inte allt så lätt... tyvärr!

leave me alone.

lova en sak eller inte lova. gå min väg eller stanna kvar, säga jag älskar dig eller inte. tycka om dig eller inte. lyssna på det du säger eller inte. jag vet inte. som mycket annat som kommer från dig så vet jag inte vad ditt nästa drag ska bli, vad som ska komma här näst, vad jag ska svara göra eller ta mig till. hur jag ska reagera. om jag ska gråta, skratta, le eller bli arg? i din närhet känner jag mig vilse, men ändå varm och bekväm. jag vet inte hur det går ihop på något sätt men tydligen så gör det de. och det gör mig arg, det gör mig arg att jag inte kan släppa dig. för vi är inte bra för varandra. all skada är redan skedd, så gör det för fan inte värre. bara ja, lämna mig ifred.

I run to you :)

jag känner att jag är glader chocklader idag :)
den där känslan som man får när man har gjort något, som kan krossa ens liv totalt eller så kanske världen bara blir alldeles röd och varm, är härlig och spännade. när man inte vet om man kanske bara skulle ha stängt kakhålet och inte sagt något, eller vågat hoppa och se vad som händer. tar man inte steget fram och hoppar så får man aldrig veta heller, ett liv utan något att veta är inget liv. vi försöker alltid komma till sanningen, alltid vinna och besegra. försöker hitta den bästa lösningen på saker och ting, men ibland går det inte så bra som andra gånger. men känslar är fortfande desamma... underbar..

jag ser ditt ansikte i mitt huvud hela tiden. jag vet inte varför, jag vill inte men endå vill jag. jag vill inte tänka på dig, men jag kan inte sluta. jag gillar inte den du har blivit. jag hatar det, jag hatar dig för det. jag hatar dig för det du sagt och gjort. jag hatar allt som har hänt. en del av mig säger fan, gå tillbaka till hur det var. det är ni som det ska vara, han är den rätta. men andra delen säger, förlåt han inte. han är bara dum i huvudet. jag vet inte vilken jag ska lyssna på, jag vet inte vilken röst som har rätt. jag vågar inte hoppa, inte hoppas, inte ta chansen att paja allt en gång till. det kanske är bäst såhär. det är nog det. men jag vill fortfande inte. men jag måste.

i don't want you.

jag vill inte mer, jag vill inte att du ska vara i mitt liv mer.
lämna mig ifred som jag lämnar dig ifred. är less på alla lögner, alla svek, allt hat, all den onskan som du ger mig. jag är helt enkelt less på dig, på att behöva ha dig och alla dessa problem i mitt liv. kan du inte bara bli den som du var innan, eller helt enkelt lämna mig ifred?
jag orkar inte skrika, inte vara arg eller ledsen.
så vad orkar jag? du tror all min energi och drar den ut ur mig.
men snälla sluta med det, för jag tänker inte ge upp. du vinner inte denna kamp, bara så du vet. du kan aldrig aldrig aldrig vinna över mig!

HELGEN! :D

ibland blir det lite mer än vad man har förväntat sig. eller så är det bara så att det blir lite annorlunda än vad man ville eller hade velat.

helgen har varit toppen. :)
:bildåkning.
:filmtittade.
:träffat folk.
:varit på stan.
:varit och badat.
:träffat fler folk.
:åkt buss.
:kollat på tv.


emMa eniL nilSson, ily <3

? -_-

skakar, fryser och svettas. jag fattar inte, har du ljugit eller talat sanningen för mig?
du om någon vet vad jag tycker om folk som ljuger och hittar på. jag hatar det, det är det värsta som finns. jag är inte arg bara ledsen, och orolig. vill inte att det ska vara sant. men är det de, så har du dragit ditt drag och det var det sista från dig i min värld iaf.

i will, i will.

solen har precis gått ner och det är mörkt ute, hon stor och sneglar fram från ett hörn av ett hus. hon ser han stå där, så vacker så fin. så underbart. hon ler och tar ett steg fram till, men bara ett litet steg. inte längre så att han inte upptäcker hon. hon burkar stå och kolla på han, ofta. hon gillar det. hon gillar han, hon gillar allt han gör. helst av allt skulle hon vilja kliva fram ytterliggare ett steg så att han kan se hon, se att hon gillar han. utan att hon behöver berätta. för hon vet redan nu att hon inte skulle finna orden för det. hon vet att hon inte skulle våga. Hon vill bara bli sedd, bara få veta om han känner likadant. och kanske få hålla om han, som hon så länge har velat.

todays is the day :)

fredag kväll och alla är glada ^^
* bada bastu med pp - done.
* duschat - done.
* svulla mat - done.
* suttit och drygat - done.
* svullat godis - done.

nu blir det film tittade och sängen (a) och förfanken, det är fredag fyfaaan! :)

jag kan inte bara ljuga och säga att jag inte saknar eller älskar dig. förlåt för mitt dumma erkännande.
I hope you know that I will always love you.

the way it is!

att veta att det är över, att du har gett upp, att du kanske hatar mig och att allt bara blev fel gör ont.
att veta att det skulle ha blivit bra, att du kanske än idag skulle älskat mig, och att du och jag hade haft det bra idag.
jag vet som du vet, hur det är. det är inge bra. och det verkar inte gå så mycket uppåt heller. att veta att det var du som grävde ner dig och inte jag dig, gör mig besviken idag. att veta att det var jag som dog och inte du. jag skulle kunna dö för nästan vem som hellst. men jag ger aldrig upp.. aldrig!

gå hem men mig ikväll.

skjut dig själv i benet och dra här ifrån.
trött på lögner, trött på bråk, trött på att kliva upp för ingen nytta, trött på att höra dig gråta, trött på att vara arg, trött på att välja, trött på att gå dit jag inte vill, och sjukt jävla trött på att allt bara ska bli fel. vill bara gräva ner mig och ligga där ett tag.

don't forget.

klockan börjar närma sig 05.00 nu, och jag börjar bli lite små trött faktiskt.
jag har precis kommit på att jag typ kommer få sova 5 timmar eftersom jag ska upp tidigt idag och sälja dom där förbannade jävla fitt te och kaffe sakerna ;p
hoppas jag orkar hela dagen imorgon bara :)
fast jag har en känsla av att jag däckar vid typ 3 , eller inte alls vaknar.

i don't want to wake up.
i don't want to forget you.
i will just remember you.
and love you always!

the gun and life, not good combination.

take the gun and count to three and pressure off.
jag bad dig stanna, men du gick. jag bad dig att inte såra mig. jag bad dig bara om att finnas stå där, och visa mig att det var juh jag som var så speciell som du hade berättat för mig. jag gav dig mitt liv, mitt hjärta, min till-lit och min stjäl. allt kasade du bort. och lämnade mig kvar. idag vet jag inte om jag är Linda som är så perfekt eller om jag bara är en simpel idiotisk person som ingen gillar. fast det kanske inte är så dåligt heller. när alla sårar en så har man juh inte tid att såra alla andra och då behöver man juh inte må dåligt av det. inte lida på grund av det. fast kanske av andra skäl. less på att skrika, less på att vara arg, less på att se tårarna rinna, less på att höra folk gråta och försöka hjälpa dom när jag egentligen inte orkar hjälpa mig själv.

don't wake me. ♥

Tisdag! :)
första skoldagen avklara, äntligen.
skönt att vara hemma, bara sätta sig ner och ta det lugnt en liten stund innan jag ska dra till backen.
imorgon är det en ny dag, med nya händelser och nya upplevelser. men jag vill verkligen inte tillbaka till skolan. vill ligga i min säng och bara sova.
men men, nothing is impossible :)

releaSe me

jaaaaahapp, skola imorgon. kulkul?
nja, jag får snart panik bokstavligen.
om bara typ 3 veckor ska jag välja vad jag ska göra tre år frammåt och jag vet inte vad?
kanske, bygg inredning, måleri? eller kanske fordon? vad ska jag välja ? :)

i hate unconscious!

vad kan man säga?
kvällen igår, = skit och pannkaka!
så less på att det alltid ska bli såhär.
gud är inte på min/våran sida om man säger så.
fast det kan juh bero på att han inte finns :)
hehehe, (y)

svaret?

asså gud, vem har svaret?
jag vet jag vet att alla kommer dö någon gång. men varför just dom som betyder varför just dom som är så jävlans underbara? kan inte bara dom som förtjänar att dö, ta deras plats ett tag. jag menar, det är väl inget kul när någon dör. men en dag ska vi alla göra det. men just idag var fel dag. just idag, vart det helt fel. just idag ville jag att det skulle bli en bra dag. en sådan dag som man lixom har sett ifram emot och kan komma ihåg länge. visst, detta kommer jag aldrig glömma. det kommer alltid sitta där bak i mitt huvud varelse ut eller in.
ärligt talat så vet jag inte om jag klarar detta en gång. jag bär på min egna sorg och sen en annans , det blir lixom för mycket ibland. bägaren rinner över och man orkar inte mer. men jag kommer inte ge upp, jag vet att ni finns där uppe ni är där och vakar över oss, och hoppas och hjälper oss att klara detta. jag vet att vi kommer klara det och jag vet också att ni inte vill se oss gårta för er, ni vet att vi klarar det.
vi kommer att sakna er, eller vi saknar er redan. som sagt himlen fick tillbaka sina änglar nu.
vi finns här nere, och tänker på er!

jag vet iaf en sak, oavsett om jag inte orkar längre, oavsett om jag inte kan stå själv eller gå så kommer jag alltid alltid att finns för dig. ALLTID! det bara e så. :*

vila i frid, Lotta Amsköld och Uno Amsköld ! <3

2010 :)

oj, nu är det nytt år. det känns som ett helt nytt liv. som om man bara kan börja om sådäran utan att bry sig lixom. fast så lätt brukar det juh tyvärr inte vara. jag hoppas och ber till gud att det här året blir dubbelt så underbart som det förra. och hoppas på jesus att allt skit kan sluta nu.

fast året började bra, ne inte bra utan skit bra. nyår spenderade jag med älskling. han var den första jag kollade på när det nya året kom och jag är glad att det var juh han och inte någon annan ;) sen har amanda kommit upp, och det älskar vi mycket (a) det är helt sjukt att jag inte har träffat henne på 7 månader, det är lixom över ett halvt år. ja fyfan, men nu är hon äntligen här.

alexanderberglund, jag älskar dig mest ;* <3