♥

En bild säger mer än tusen ord.
Miss you, girl <3

om jag säger att jag älskar dig, kommer du säga detsamma då?

du får mig att stanna upp, vänta och se mig om.
känna mig överlycklig som om ingenting annat finns men på samma gång att omvärlden existerar.
jag behöver bara tänka på dig så ler mina läppar, utan att jag ens tänker på det.
men jag undrar, om jag börjar älska dig, älskar du mig tillbaka då?

sanningens ögonblick.

När sanningen står där framför en hela tiden men man är för inne i sig själv, för inne i det man känner och vägrar se sanningen tror inte på det för 5 öre. Även fast alla andra säger och vet att det är sanningen. Även fast det man sett det förut så tror man på att en förändring har sett.. och i slutändan står man där, känner sig övergiven och dum för att man inte trodde på deras ord. Det känns som att ingen förstår smärtan man bär på, man är så arg fast egentligen djups sårad och så ledsen. Men det finns fortfarande hopp, för det är inte över. Av ett misstag tar inte livet slut. Det är bara kämpa vidare, visar att man klarar sig fint utan lögner och bråk. Framtiden finns framför fötterna på dig. Det kommer en dag imorgon också.

sing for your happines.

känner att allting kommer bli helt perfekt! :)

jag kanske kan bli den jag vill en dag.

med gittaren i min hand känner jag mig fri. det är en varm känsla som sprider sig igenom hela kroppen. kanske kan jag lyckas skapa någonting bra. någonting som betyder något för någon och som kanske kan hjälpa någon genom en tuff tid.

stoppa det här tåget jag vill hoppa av.

jag vill inte skrika på dig, jag vill inte öppna min mun med såna ord. men det går inte att stoppa det när du trycker på så mycket hela tiden. jag klarar inte av dig och ditt klagade. jag fattar inte varför du jämt måste göra som du gör, varför du alltid måste trycka ner alla? vart kommer du med det egentligen, gör det dig glad? känner du dig bättre när alla andra är sämre. med dig vid min sida så känner jag mig världelös. du ger mig ingen chans att visa vad jag kan. när alla egentligen vet att jag kan. men jag hittar inte styrkan bredvid dig till att göra alla dom där sakerna som du begär. jag har mitt liv, men livstil och min livstid och du har din. kan du inte bara acceptera min? som jag har accepterat din och hur du är!

ser på dig

jag ser på dig, och ser mitt liv. jag ser allting jag har, men ändå saknas det någonting. jag säger jag klarar ensamheten, men jag vet inte om jag gör det. det känns som att det skulle vara skönt att få ett sms från någon, någon underbar som verkligen älskar mig. som verkligen fattar och vill förstå. dom finns där, men jag drömmer om någonting som inte finns. jag lyssnar till regnets musik och hoppas på ett mirakel som kommer uppifrån. jag hoppas och ber att någon hör mitt rop, och kanske vill hjälpa mig och lär mig att släppa in hjälp, att det inte är fel att vara svag ibland. att tårarna kan göra gott. men jag kan inte gråta. jag vill ibland, men det finns inget kvar. allting har tagit slut. dom är borta och jag vet inte när dom kommer tillbaka. jag har så mycket känslor inom mig, men för att jag ska klara mig bättre trycker jag in dom och stänger dörren. dörren är låst och jag har inte tillgång till nyckeln än. eller kanske så är det jag som inte till låter mig själv att hitta den. för jag är rädd för vad som finns inom mig, jag är rädd om det kanske är sorg eller om det är lycka. jag vet inte vad jag ska göra med det som finns inom mig om det kommer ut igen. insidan skriker efter hjälp, hjärtat behöver någon att älska som älskar en tillbaka mycket mycket mer, det behöver någon att krama, älska och lyssna på.