söndag 11 december 2011

ska jag behöva leva med dina felsteg hela mitt liv?


Jag kommer inte hjälpa dig mer, för du har nått din gräns. Jag kommer inte förlåta dig för det du gjort. eller för det du fortfarande gör mot folk. Men jag har förlåtit mig själv för att jag en gång släppte in dig och lät dig ta mitt liv. Jag vet att du och ditt namn plus dom såren som en gång kom alltid kommer finnas kvar. Men för det har du inte rätten att söka upp mig, eller ta kontakt med mig igen. För du vet att jag inte vill. Och för en gång skull så hoppas jag att du lyssnar och låter mig vara ifred. För jag kommer aldrig att förlåta dina synder. Men jag accepterar och tycker synd om dig för det du har genom lidit och för det som komma skall dig. Men både du och jag vet att du förtjänar att bli lämnad efter. Och att känna på hur det är att vara helt maktlös och alldeles ensam. För den känslan har du skapat hos andra. Och därför måste du få känna på den själv så att du förstår vad du gjort. Och att det inte är okej. Men mina sår ska få brinna i helvetet tills dom är nog lätta att jag kan ta tillbaka dom igen.

Inga kommentarer: