det som skulle vara bra.

Jag trodde det var bra nu, jag trodde mitt trauma skulle vara över att jag inte skulle ha ont i magen längre. att allting började bli bättre. men jag är tillbaka på ruta ett igen, jag saknar och hatar dig. jag vet varken ut eller in nu mera, igen. jag vill inte gå igenom detta en gång till. dom här två veckorna skulle vara bra, dom skulle vara underbara. men det blev dom inte. dom gjorde så jag hamnade tillbaka på runta ett igen. och jag vet inte vad jag ska göra nu, vart jag ska ta vägen. jag vill bara försvinna, ner under jorden ett tag. eller föralltid. fan. jag vill inte gå igenom detta en gång till jag vill verkligen det. men jag vet inte vilka alternativ jag har.
det gör så fruktansvärt ont, hela tiden.
och jag hittar ingenting eller ingen som kan göra så att smärtan förvinner.
det finns ingen som hör mitt rop på hjälp.
och när jag ska erkänna så kan jag inte, för jag vågar inte.
jag vågar inte prata om det för det känns fel och det känns som att folk kommer hata mig till och med mina närmaste vänner.
jag behöver hjälp.
det är lätt att skriva det men det är svårare att erkänna det för omvärlden och för en själv.
men det känns som att det inte finns någon som kan ge mig den hjälp eller dom orden jag behöver höra just nu.. jag vill inte vara kvar här och jag vill inte åka hem.
helt ärligt, så vet jag inte hur länge till jag orkar det här mer.
en dag kanske jag ger upp, även fast jag inte vill.
men jag behöver ha svar på mina frågor, jag vill veta om jag finns i dina tankar och om inte vem finns där. jag vill veta vad som egentligen hände. jag ser ingenting längre. det är bara svart. men jag behöver få veta. och om det är någon som har svaren så är det väl du, eller? det känns som att jag måste få veta men jag vet inte om jag nöjer mig med dom svaren som jag får. för jag vet inte om jag kommer kunna tro på dina ord.
jag är inte hel längre, och jag undrar om du är hel?
jag undrar hur du har det och vad du gör. jag undrar om ditt liv har förändrats sen vi gick skilda vägar. jag undrar så mycket, men jag hittar inte svaren för du håller dom inom dig och vägrar släppa ut dom eller in mig.
jag vill bara att allting ska vara bra igen.
jag vill bara känna mig levande och älskad.